årskurs F - 3

En natt i februari

– en varm och humoristisk föreställning om vikten av att våga möta sina tankar,
även de fula och obehagliga.

Lågstadiepjäsen En natt i februari är en liten livskris som utspelas under några nattliga timmar. Pjäsens originella konstruktion är följande: en pojkes tankar efter en misslyckad skidutflykt förkroppsligas av tre skådespelare.

Det är en sen natt i februari. Pojken ska egentligen sova nu, men han ligger och tänker. På den hemska dagen som varit när allt blev så fel. På de andra som skrattade åt honom. På pappas termos som inte fick gå sönder som ändå gick sönder. På varför allting är som det är…
Allt som försiggår i pojkens huvud tar gestalt på scengolvet, medan pojken själv aldrig syns. Istället möter vi här tankarna själva. I tanken är man fri och allt är möjligt. Och pojken kommer till ro genom att låta tankarna vandra fritt och våga följa sina tankegångar till slut. Inte är allt så hemskt om man tänker efter, det ordnar sig nog… i morgon.

En natt i februari spelade på MiniMidiMaxi2014 i Bergen, Norge, festival för barn & unga 10 – 14 november 2014

Premiär 21 september 2013 på Påfågeln, St Eriksgatan 84, Stockholm

Av: Staffan Göthe
Regi: Josefin Lennström
Scenografi & kostym: Anna Sigurdsdotter
Musik: Anders Nyström
Ljus: Mikael Tham

Skådespelare:
Hösten 2013:
Henrik Gustafsson, Magnus Munkesjö och Eva Welinder

Våren 2014: Magnus Munkesjö, Pierre Tafvlein och Eva Welinder

Hösten 2014: Henrik Gustafsson, Magnus Munkesjö och Eva Welinder

Spelperiod: 2013-09-21 – 2014-11-20
Längd: 45 minuter
Publik: årskurs F-3, familjeföreställning

Recensioner
En natt i februari

Staffan Göthes 70-tals pärla med strålande lyster

Det är med teaterkonst som med förälskelse, det måste till det där lilla extra. Stjärnströsslet från älvan Tingelings trollspö eller blomsternektarn i Shakespeares “En midsommarnattsdröm”. Det är nypan förtrollning som behövs för att hjärtat ska börja bulta.

Om regissören Josefin Lennström är släkt med älvorna ska jag låta vara osagt, men oavsett är det inte första gången en uppsättning av henne får mig att förnimma det berömda “klicket”. Och nu också med Staffan Göthes pjäs från 1972. Den är i sig själv en liten pärla men här putsar regi och ensemblespel upp dess yta till strålande lyster.

“En natt i februari” utspelar sig under just sagda tidsrymd. Pjäsens pojke ligger vaken och grubblar över gårdagens skidutflykt med klassen där allt blev så fullkomligt hemskt. Termosen hans pappa lånat ut på nåder har gått sönder. Han själv är gul och blå utanpå men ännu värre sargad inuti, efter att ha hetsats nedför den stora branta helvetesbacken.

Det är pojkens tankar publiken möter. Tankarna som håller honom vaken genom sina oförmodade turer. Tankarna han försöker styra bort från gårdagens mobbning, men som ständigt poppar upp i olika scenarier. Men funderingar i halvslummer är också en bearbetning, kanske finns det positiva lösningar. Kanske finns det sätt att göra motstånd?

Samspelet mellan Henrik Gustafsson, Magnus Munkesjö och Eva Welinder leker sig fram med stor scenisk auktoritet.

I det här molnet av teatermagi är det fullt möjligt att bygga upp hela skidlandskap av en enkel trappstege och två uppsträckta armar och gestalta barnets obehag meddels minimala rörelser med en liten gorilladocka. Föreställningen flätar dialog och ett fjäderlätt dansant berättande. Hos Mittiprick är det är en fröjd att följa tankarnas gränslösa möjligheter.

Pia Huss, Dagens Nyheter 2013-09-23

Tankelek på fullaste lekfulla allvar

Det finns ett par moderna klassiker inom barndramatiken, dit hör Staffan Göthes debutpjäs från 1972, “En natt i februari”.

Nu görs den av Mittiprickteatern med hemvist på Stockholmsscenen Teater Påfågeln. Och det är en helt underbar uppsättning för barn från sex år. Tonen sätts redan i scenografen Anna Sigurdsdotters fantasieggande spelrum med några snöiga granar, en stege, tre röda rosor i en snödriva. Och en ryggsäck.

För detta är ett drama om pojken som inte kan sova efter en misslyckad skidutflykt med skolan. I ryggsäcken finns pappas fina termos som gått sönder, då pojken hetsats av mobbande klasskamrater i skidbacken och ramlat. Vinden viner i den frostiga februarinatten. Bakom dörren ligger pojken sömnlös. Fantasirummet befolkas av hans tankar, som förkroppsligas. Tankarna spelar upp det som hänt och pojkens fantasier om skuld, straff och hämnd; hans ruelse och ihärdiga försök att tänka på något annat. Henrik Gustafsson, Magnus Munkesjö och Eva Welinder tankeleker på fullaste, lekfulla allvar.

Det är en samspelt trio med smittande spellust, som ger utrymme för deras olika personligheter. Munkesjö kan på kornet uttrycka såväl barnets själskavande magontsångest som det frambrytande fnissbubblet; Gustafsson växlar med en välgörande liten dos distans mellan plågoande, mobboffer och norrländsk pappa; Welinder har en alldeles egen kombination av värme, timing och komik. Regissören Josefin Lennström har sinne för rytmisk dramaturgi och strösslar med sceniskt påhittiga infall, medan Mikael Thams ljusdesign och Anders Nyströms musik bidrar med snabbt skiftande stämningar.

Karin Helander, Svenska Dagbladet 2013-10-04

På gång

Biljetter till våra scener, förskola/skola
AnaMaria Suazo Swahn
072 542 90 10
anamaria@mittiprickteatern.se

Turné och uppsökande verksamhet
Anna Holmkvist
072 542 90 20
anna@mittiprickteatern.se

Konstnärlig ledare / regissör
Josefin Lennström
073 646 91 64
josefin@mittiprickteatern.se

Konstnärlig ledare / regissör / skådespelare
Magnus Munkesjö
070 676 61 70
magnus@mittiprickteatern.se

Konstnärlig ledare / producent
Rolf S. Nielsen
0739 31 00 84
rolf@mittiprickteatern.se

 

Stora scen – Påfågeln
St Eriksgatan 84, Stockholm

Lilla scen – Emågatan
Emågatan 36, Bagarmossen

Kontor
Kebnekaisevägen 7, 167 35 Bromma
08-15 33 12
info@mittiprickteatern.se